eevelinaviklund

igårkväll fick jag ett sms av en kompis däre stog

- har din brorsa volta?
- nä ?
- din morsa sa det!
- skojjar du !?!
- nä!

så jag ringde mamma och han hade fan det! halkat på vägen, voltat och snurrat.. ner i ett dike.
så han for in på akuten i sunderbyn.
men inga värre skador, bara ont i en arm. bilen vart dock lite bucklig och nå sprickor i ruterna! bara det att han egentligen inte fick köra den dära bilen! så om han har otur kan han  bli uppsagd, men det hoppas vi inte på!

men alltså shit.. det hade kunnat gå riktigt illa det där.. han hade "tur i oturen" . där ett tag börja jag fundera på om han skulle ha dött. vad som hade hänt,  vad jag skulle ha gjort? så tråkigt livet skulle ha varit. och så ledsen jag skulle bli. det skulle ta ett jävla långt tag innan jag kunde bli normal igen, om jag nånsin skulle bli det? men med tiden blir det väll bättre.. gud så hemskt det skulle vara att tappa en familje medlem alltså! ni som har klarat av det ska känna er starka! jag beundrar er.